Om upphovsrätt, nedladdning och spridning

[Hans E Fredbäck]

http://www.ekuriren.se/ekuriren/standar ... 1489933039
Mälardalens högskola vill ha lagändring för miljöns skull Mälardalens högskola vill att lärare ska få rätt att lagra upphovsrättsskyddade böcker i datorn, eftersom det vore mer effektivt och bättre för miljön. De har nu skrivit till regeringen för att få igenom krav på ändringar i kopieringsavtalet.
I dag får lärarna bara skriva ut digitalt lagrade litterära verk. De får inte scanna eller ladda ner verk för att lagra dem en längre tid på datorn. Bara när syftet med lagringen är att skriva ut materialet direkt får de lagra materialet tillfälligt.

Högskolan menar att det skulle bli färre utskrifter om lärarna slapp skriva ut hela materialet vid samma tillfälle.

- Detta är ett tydligt exempel på hur en regeländring kan underlätta lärarnas arbete och värna om miljön, säger Johan Levin som är jurist på Mälardalens högskola.

Hur ser framtiden ut?
-undrar Hans-Erik Fredbäck

[Lars Sundin]

Hej Hans, ett intressant inlägg. Som kanske hör hemma på en annan del av forumet. Jag förstår förstås inte allt, men minns att jag läst att lärare hade problem med kopieringsrättigheterna långt innan datorer och Internet fanns.

Även vi vanliga forumdeltagare har problem med kopiering, nedladdning och spridning. Här kan man snacka fram och tillbaka om bilder i ett visst nummer av Teknikens Värld från ca 1960, men många drar sig nog för att lägga ut bilderna på webben (även om de skulle kunna och vilja). I varje fall skulle jag tvekat om jag haft det aktuella numret. Däremot skulle jag mailat personen några skanningar, även om jag inte känt honom så väl, och var på gott humör.

Tidningar/böcker före ca 1950 tycker jag man kan lägga ut, fast det beror ju litet på vilken tidning det är. Bonnier, Disney m fl har ju kulor och advokater och kan befaras se mer till principer än till den (ur min synvinkel) goda saken. Men risken att upptäckas är väl ändå ofta liten.

Upphovsmän och förlag blir ibland starka särintressen som samhället har svårt att tackla, och dessa särintressen hotar ju inte sällan det öppna fria samtalet. Även om man får förstå deras syn på saken.

Ett litet sentimentalt tillägg: När jag jobbade med luftfartsradio inom televerket på 60-talet var det ungefär denna teknik som gällde när man skulle sprida dokument och inte hade fått skriv-tjejen att göra genomslagskopior nog eller ville kopiera något läsvärt ur "Flight" e d. Mot slutet av min "karriär" i slutet av 90-talet var det sådana här vidunder man hade att hantera. De stod i särskilda rum eftersom de spred en misstänkt ohälsosam doft förutom oljud. Ibland tjorvade det sig och man fick tillkalla kontorets vaktmästare/alltiallo som nu fick utgjuta sin ilska över ens klantighet och andra tillkortakommanden. I dag är det förstås bättre ordnat...

Mer nostalgi för gamla skrivbordsverksamma: http://www.earlyofficemuseum.com/copy_machines.htm

Lars S

[Christian S]

Ska jag vara ärlig så begår jag egentligen lag- och regelbrott genom att ha bilder på min hemsida från 50- och 60-talet, i vissa fall äldre än så men hittills under de fem år jag har haft hemsidan uppe är det ingen som har klagat eller kommit med några påpekanden. Lagar och förordningar är till för att följas men vanlig sunt bondförnuft skadar inte. Om man vill lägga ut en bildinläst artikel från säg 60-talet, gör det. En artikel gör ingen skada men däremot ett helt verk. Att lägga ut en hel tidskrift kan däremot stöta på komplikationer.

För den som är nyfiken så återfinns min hemsida på http://hem.passagen.se/longwave/

[Olle Ekwall]

LS tycker att man ska akta sig för att lägga ut material från de stora förlagen, men att man kan ta material från små förlag och ekonomiskt svaga faörfattare. Är detta inte lite ojust?

För övrigt har jag sänt kopior på den efterfrågade artikeln i Teknikens Värld 1960 nr 13, direkt till mannen som frågade efter den.

[Sven-Erik Jönsson]

Eftersom denna tråd från början handlade om upphovsrätt, nedladdning och spridning och har helt spårat ur till ett annat intressant ämne, så har jag valt att dela på dem. Det som handlar om rundradio finns nu under rubrik "Rundradiourspårning".
Hoppas på förståelse, men många upplever det är i efterhand betydligt jobbigare att hitta rätt inlägg om man minns något lite av innehållet och trådens rubrik handlar om något helt annat.
Det är också önskvärt att en ny tråd påbörjas när man vill utveckla ämnet till något annat än rubrik och vad tråden från början handlade om.
Det vore därför bra om fortsättningen på denna tråd kan handla om vad rubriken anger.
/Sven-Erik

[Lars Sundin]

LS tycker att man ska akta sig för att lägga ut material från de stora förlagen, men att man kan ta material från små förlag och ekonomiskt svaga faörfattare. Är detta inte lite ojust?

..........

Hej Olle, nja riktigt så menade jag inte. Jag kunde ju använt ord som "gott omdöme" eller "sunt bondförnuft" i stället. Men let's face it; c'est la vie.

När jag talar om att "lägga ut" så menar jag inte hela publikationer utan bara artiklar eller delar därav. Vad gäller text så finns ju en citaträtt, medan vad gäller bilder så är det knöligare. Man får återge vad folk sagt eller skrivit, men inte vad de fotograferat eller målat... Vill jag visa min läsare hur en Spitfire eller Kalle Anka ser ut, blir det plötsligt väldigt svårt.

Vi har väl alla hört "skräckhistorier" om vad folk råkat ut för. Ibland ligger ens sympatier på den ena sidan, ibland på den andra.

Själv brukar jag vid behov stärka mig med att det är min "plikt" att göra en flyghistoriskt intressant artikel känd, att det bara handlar om ett diskussionsinlägg och hade det varit före Internet, hade jag låtit tidningen cirkulera kring bordet vid vilket vi då alla satt. Och intresserade hade kanske tagit en Xerox-kopia. Eller om jag kopierat och med papperspost skickat kopior med vanligt brev om vi inte varit rumsligt samlade.

Hur många 60-plussare har inte sett den vackra översta bilden på denna sida otaliga gånger i böcker eller tidningar. Här ser vi Lars Henrikssons sätt att vara publiceringsmässigt korrekt - så gott det går.

Ett stort ämne.

Lars S, som nog ännu inte riktigt snappat Hans-Eriks inlägg

[Åke Karlsson]

Upphovsrätten har stötts och blötts åtskilliga gånger på tågforumet Postvagnen. Helt uppenbart finns det en skillnad i tankesätt mellan lagstiftare och den breda allmänheten. En sak är att stjäla en bild för att publicera den som en egentagen men jag tror inte det är så vanligt. Mycket vanligare är väl att man skannar en bild ur en bok eller tidskrift eller "lånar" en redan inskannad och/eller digitaliserad bild från nån plats på nätet. Under förutsättning att man talar om källan och inte på något sätt försöker tjäna pengar på det har jag inget emot det, upphovsmannen lider ju inte på något sätt någon ekonomisk skada. Fast lagligt är det inte, inte än iaf.

[Lars Sundin]

Upphovsrätten har stötts och blötts åtskilliga gånger på tågforumet Postvagnen. Helt uppenbart finns det en skillnad i tankesätt mellan lagstiftare och den breda allmänheten. En sak är att stjäla en bild för att publicera den som en egentagen men jag tror inte det är så vanligt. Mycket vanligare är väl att man skannar en bild ur en bok eller tidskrift eller "lånar" en redan inskannad och/eller digitaliserad bild från nån plats på nätet. Under förutsättning att man talar om källan och inte på något sätt försöker tjäna pengar på det har jag inget emot det, upphovsmannen lider ju inte på något sätt någon ekonomisk skada. Fast lagligt är det inte, inte än iaf.

Ett fall jag erinrar mig är en flygdagsaffisch som pryddes av en Mustangbild som någon i flygklubben väl hittat på webben, en bild av det slag går tretton på dussinet av, men där fotografen blev sur. Fotograferande spotters har ju onekligen investerat kanske flera 10.000 i kamera m m, och tycker att en sådan "dussinbild" är värd 800 pix eller så. Samtidigt som ju flygklubbar inte precis vadar i pengar upp till knäna...

Inte lätt.

Lasse S, en gång kassör i en segelflygsektion förresten

[Åke Karlsson]

Upphovsrätten har stötts och blötts åtskilliga gånger på tågforumet Postvagnen. Helt uppenbart finns det en skillnad i tankesätt mellan lagstiftare och den breda allmänheten. En sak är att stjäla en bild för att publicera den som en egentagen men jag tror inte det är så vanligt. Mycket vanligare är väl att man skannar en bild ur en bok eller tidskrift eller "lånar" en redan inskannad och/eller digitaliserad bild från nån plats på nätet. Under förutsättning att man talar om källan och inte på något sätt försöker tjäna pengar på det har jag inget emot det, upphovsmannen lider ju inte på något sätt någon ekonomisk skada. Fast lagligt är det inte, inte än iaf.

Ett fall jag erinrar mig är en flygdagsaffisch som pryddes av en Mustangbild som någon i flygklubben väl hittat på webben, en bild av det slag går tretton på dussinet av, men där fotografen blev sur. Fotograferande spotters har ju onekligen investerat kanske flera 10.000 i kamera m m, och tycker att en sådan "dussinbild" är värd 800 pix eller så. Samtidigt som ju flygklubbar inte precis vadar i pengar upp till knäna...

Inte lätt.

Lasse S, en gång kassör i en segelflygsektion förresten

Sånt är ett solklart fall av missbrukande av upphovsrättsskyddat material. Det är dock enligt min mening en annan sak om en enskild person på sin hemsida visar samma bild med angivande av fotograf och källa. Den lämnar ju inte nätet då, samtidigt som fotografen får lite beröm och kanske en chans att sälja bilden i annat sammanhang.

[Lars Sundin]

...

Hur ser framtiden ut?
-undrar Hans-Erik Fredbäck

Hej Hans-Erik! Har nu även lyssnat med en radiointervju med juristen på Högskolan och då har det hela klarnat litet. Det handlar om klausuler i det s k kopieringsavtalet som är litet stelbenta, och som säkerligen skapats för främja/skydda upphovsmännens intressen. En typisk intressekonflikt, som dock knappast berör oss flyghistoriker eller privatpersoner - just detta problem hör hemma i skolvärlden. För oss uppträder konflikten i andra skepnader.

Framtiden? Upphovsmännen fortsätter bevaka sina intressen förstås, men man får väl hoppas att parterna kan komma fram till mindre stelbenta klausuler vilket nog kan fordra nya ersättningsprinciper/tekniker. Jag är pessimist - jfr fildelnings-debatten.

Lars S, som sett det hela ur ett brukarperspektiv - vore jag upphovsman hade jag förstås beskrivit det hela annorlunda

[Najk]

Sånt är ett solklart fall av missbrukande av upphovsrättsskyddat material. Det är dock enligt min mening en annan sak om en enskild person på sin hemsida visar samma bild med angivande av fotograf och källa. Den lämnar ju inte nätet då, samtidigt som fotografen får lite beröm och kanske en chans att sälja bilden i annat sammanhang.

Här vill jag hävda att det är lika viktigt som i affischsammanhanget att man frågar fotografen om lov att använda bilden, även om det "bara" gäller publicering på en hemsida. Det är upp till fotografen om de vill ha bilden på sidan eller ej, det är inte upp till hemsideskaparen att avgöra.

I grunden är jag positiv till att folk får låna mina bilder, dock har jag själv råkat ut för otillåten publicering (stulna bilder..), utan nån som helst hänvisning till källa eller fotograf. Sådant uppskattas självklart inte, därför tycker jag alltid det är bäst att man frågar först.

Det är självklart skillnad om man publicerar en länk till bilden, eller om man publicerar bilden i sig.

[Christian S]

I vissa fall går det inte att fråga att upphovsrättsinnehavaren om lov av olika skäl t.ex. att innehavaren inte finns kvar i livet. Jag har själv råkat ut för detta i arbetet med min hemsida. Annars gäller regeln 70 år efter upphovsrättsinnehavarens död upphör upphovsrätten för det aktuella verket/verken.

[Najk]

I vissa fall går det inte att fråga att upphovsrättsinnehavaren om lov av olika skäl t.ex. att innehavaren inte finns kvar i livet. Jag har själv råkat ut för detta i arbetet med min hemsida. Annars gäller regeln 70 år efter upphovsrättsinnehavarens död upphör upphovsrätten för det aktuella verket/verken.

Nej, det är klart, i sådana fall har man ju ett problem, helt klart.

Där ser man! Klara och tydliga regler i alla fall..

[Lars Sundin]

http://www.ekuriren.se/ekuriren/standard_artikel.php?id=714442&avdelning_1=107&avdelning_2=203&t=1489933039
Mälardalens högskola vill ha lagändring för miljöns skull Mälardalens högskola vill att lärare ska få rätt att lagra upphovsrättsskyddade böcker i datorn, eftersom det vore mer effektivt och bättre för miljön. De har nu skrivit till regeringen för att få igenom krav på ändringar i kopieringsavtalet.
I dag får lärarna bara skriva ut digitalt lagrade litterära verk. De får inte scanna eller ladda ner verk för att lagra dem en längre tid på datorn. Bara när syftet med lagringen är att skriva ut materialet direkt får de lagra materialet tillfälligt.

Högskolan menar att det skulle bli färre utskrifter om lärarna slapp skriva ut hela materialet vid samma tillfälle.

- Detta är ett tydligt exempel på hur en regeländring kan underlätta lärarnas arbete och värna om miljön, säger Johan Levin som är jurist på Mälardalens högskola.

Hur ser framtiden ut?
-undrar Hans-Erik Fredbäck

Ja, hur framtiden ut? Inom forskarvärlden finns i alla fall strävanden att få till stånd en friare publicering av forskningsresultat, "Open Access", genom att försöka gå förbi bokförlagen, se http://www.lib.chalmers.se/digitala/alt_publ.xml.

Jag fann vidare en text http://www.filmpedagogik.nu/documents/Material%5CArtiklar/upphovsr%C3%A4tt06.pdf om hur snårigt det kan vara för en lärare som vill visa något för eleverna; hur många sidor han får kopiera ur en bok eller printa ut, vad han måste göra för att visa en videokopia av ett TV-program, en film m m. Han måste ju göra rätt, det finns ju elever som tack vare fildelningsdebatten är rätt hemma på upphovsrätt-lagstiftning och kan komma med syrliga kommentarer.

Lars S

[Lars Sundin]

I vissa fall går det inte att fråga att upphovsrättsinnehavaren om lov av olika skäl t.ex. att innehavaren inte finns kvar i livet. Jag har själv råkat ut för detta i arbetet med min hemsida. Annars gäller regeln 70 år efter upphovsrättsinnehavarens död upphör upphovsrätten för det aktuella verket/verken.

Nej, det är klart, i sådana fall har man ju ett problem, helt klart.

Där ser man! Klara och tydliga regler i alla fall..

Jo, det är ju en rak och enkel regel men..

Man kan under vissa betingelser få tillgång till en bild tidigare, förutom genom att komma överens med upphovsrättinnehavaren eller hans arvingar. När jag kikade på Wikipedias bild-villkor på
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Meddelanden_f%C3%B6r_upphovsr%C3%A4tt upptäckte jag litet om en äldre svensk lagtiftning som enligt text på en annan sajt innebär att "fotografier som är tagna före den 1 januari 1969 och som enligt den gamla lagen saknar "vetenskapligt eller konstnärligt värde" inte skyddas av svensk upphovsrättslagstiftning". (Skyddstiden har sedan länge gått ut).

Det finns dessutom en distinktion mellan "fotografisk bild" som är skyddad "endast" i 50 år efter framställningsåret och "fotografiskt verk" (skyddat i 70 år efter upphovsmannens död). När en bild blir ett verk finns det mycket olika meningar om... Så finns dessutom begreppet "publiceringsrätt". Upphovsrättslagar ändras ofta och praxis utvecklas och läget är ju dessutom olika i olika länder.

Wikipedia erbjuder fria bilder, bl a av Mustang och Spitfire (dock inga svenska vad jag kan se) och tusentals andra motiv. Ingen fri bild finns av Kalle Anka (men dock av Carl Barks). En fri bild av "En svensk tiger" finns; dock med förvrängning. Det är musei-skylten som en person fotograferat. Om den ännu ej helt avgjorda striden kring denna bild kan för övrigt läsas på Wikipedia.

Lars S

[Fredrik Astlid]

I vissa fall går det inte att fråga att upphovsrättsinnehavaren om lov av olika skäl t.ex. att innehavaren inte finns kvar i livet. Jag har själv råkat ut för detta i arbetet med min hemsida. Annars gäller regeln 70 år efter upphovsrättsinnehavarens död upphör upphovsrätten för det aktuella verket/verken.

Vart finner du att upphovsrätten upphör om fotografen avlider?

Övergår inte upphovsrätten i arv till den som forstättningsvis äger bilden eller har köpt den?

[Lars Sundin]

...

Vart finner du att upphovsrätten upphör om fotografen avlider?

Övergår inte upphovsrätten i arv till den som forstättningsvis äger bilden eller har köpt den?

Jag fann på Susning.nu, en kanske inte så bra sajt som Wikipedia, men i alla fall ett rimligt påstående att upphovsrätten kan ärvas. Vilket onekligen känns litet konstigt (August Strindbergs arvingar var ju inte upphovsmän till hans verk), men kanske Susning.nu har ett slirigt ordval:

Vid rättsinnehavarens död övergår upphovsrätten till en ny innehavare enligt bestämmelserna om arv och testamente, dock med möjlighet för upphovsmannen att begränsa arvtagarens frihet att förfoga över verket. Det upphovsrättsliga skyddet är sedan den 1 januari 1996 giltigt till och med 70:e året efter det år, då upphovsmannen avled (tidigare gällde skyddet i 50 år efter upphovsmannens död). Även om upphovsmannens arvingar på detta sätt kan tillgodogöra sig förtjänsten av dennes alster, så är syftet med den långa skyddstiden inte att gynna arvingarna utan att upphovsmannen själv skall kunna få ekonomiskt utbyte av sitt arbete under sin livstid. En förläggare som erhållit publiceringsrätten, och för denna betalat ett större engångsbelopp till författaren, måste nämligen kunna räkna med att få behålla denna ensamrätt tillräckligt länge för att utgivningen inte skall bli en förlustaffär, oavsett när författaren avlider.

Christian S syftade väl på att det kan vara svårt att ta reda på vem som ärvt upphovsrätten.

Man kan ju också tänka sig det fall då man får - gratis kanske - en bild från en arvinge (en bild som låg i någon skokartong) som inte vet att denna bild har någon annan publiceringsrätten till. Den J 4-bild jag tidigare hänvisat finns exempelvis på två olika ställen på webben, från två olika pappersbilder.

Lars S, spekulerande