"Vi har semester..hör av er senare."

[Bengt Ekbladh]

"Vi har semester..hör av er senare."..sägs om att försvarets hkp knappt deltar i de omfattande skogsbränderna...
Är budskapet...Varför måste vi vara tillgänglig..alltid...Varför får vi ingen föraning när nått skall hända...
....
Helikopterflottiljen kanske ska se över sin semesterplanering...finns det någon?...brandbekämpning har behöft på många platser sen i maj.
Är alltså budskapet...behövs jag så kom igen någon annan gång.
Kan man inte säga att det här finns "ett jäkla go..jag ställer alltid upp"..?
Det handlar alltså om svenska försvarets hkp alert.
..
10 Norska hkp och 2 Italienska vattenbombare deltar, samt ett antal Civila hkp deltar,
försvaret kanske säger...lungt snart snöar det.

https://www.metro.se/artikel/h%C3%A4r-k ... -se-kartan
Här är deras insats...enligt mig mest "stöd med personal"...En hel del (minst 6) genomfördes EJ enligt listan.
Ja hur är Försvarets Hkp insats enligt dig?
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fors ... ogsbranden
https://www.svd.se/sverige-salde-heliko ... enbombning

[Bengt Ekbladh]

Så här skriver Helikopter flottiljen::
Vår främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med helikopterresurser som kan användas både vid uppdrag till sjöss eller på land,
i Sverige och utomlands. Vi är också ett stöd till armén, marinen och övriga flygvapnet i deras uppdrag. Flottiljen utbildar också två hemvärnsbataljoner.
Dessutom är vi till hjälp för det civila samhället vid krissituationer,
till exempel vid eftersökning av försvunna personer eller vid bränder.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/organi ... lottiljen/

Hur är det med de nio Helikopter 14 som är baserade i Luleå?

Första Helikopter 14E kom ju nyligen till Kallax.
Men det kan det bli inskränkningar i antalet flygtimmar,sägs det.
Och den höga timkostnaden för att flyga med Helikopter 14, 242 000 kronor är väl en utmaning?
Förklaring:::timkostnaden blir så hög därför att man flyger få timmar med Helikopter 14, i kombination med höga fasta kostnader.
Flyger du mer timmar så kommer timkostnaden att bli lägre,

http://www.nsd.se/nyheter/lulea/hotet-u ... 50887.aspx

Fråga:: Varför ingen luft under rotorerna i Luleå?
Bränslebrist? Personalbrist? eller "bara vi har semester"!

För ca 80 år sen sa man""Vår beredskap är god", och detta var ljug.....

Förtydlgande:: mitt inlägg riktar sig till Försvarets helikopter insats (ev. avsaknad )i de pågående skogsbränderna
Försvaret och Hemvärnet i övrigt gör stora insatser.

[Bengt Ekbladh]

""Sverige hade vattenbombare i beredskap på försök under tre år på 1990-talet, men eftersom planen kostar omkring 250 miljoner kronor styck,
har höga driftskostnader och ytterst sällan tas i bruk valde man, på rekommendation av en statlig utredare, att inte köpa dem.
Detta skriver.
https://www.di.se/ledare/arvid-ahlund-s ... enbombare/
Kan någon uppdatera?

Vidare kan ju sägas:.

Sjöfartsverkets helikoptrar saknar utrustning för att släcka bränder
I AgustaWestlands första offert fanns en lastkrok med, något som inte fanns med i senare offerter.
SVT har tagit del av dokument som visar att lastkroken valdes bort.
En sådan lastkrok går att montera i efterhand, förutsatt att man får uppdraget att hjälpa till vid situationer där en lastkrok behövs.”
...
För en Sjöräddnings hkp bör väl en sådan anordning vara nödvändig?

I nuläget får vi väl tacka de 22 Danska brandmän som kommer som avlösning..samt 3 Tyska hkp samt några från Litauen
Har inte hört mycket om de 2 Franska vattenbombarnas insats.

[Olle Ekwall]

Vid niotiden i dag (fredag) såg jag två vattenbombare flyga förbi Ludvika FP, på väg norrut. En flygare vid fältet berättade att en stund tidigare hade han sett två. En gissning är att de första var de italienska och att det var de franska jag såg. Vad jag förstår är de baserade på Örebro FP.
Varför använder man inte Mora FP, Dala Airport eller Gävle FP? Handlar det om tillgång på flygmekaniker?

[Alexander Thörn]

Av vad jag har läst så har vattenbombplanen med sig tekniker och reservdelar. Så jag förstår inte heller varför man inte baserar på Borlänge eller Mora.
Jag har sett dom flyga fram och tillbaka över Siljansnäs nu i flera dagar. Man kunde ju spara mycket tid och bränsle på all dessa långa ferryflygningar till och från bombingsområderna.

[Bengt Ekbladh]

Besättningen är väl 13 st./ per plan.Med tekniker och reservdelar.
Antar då att det kanske handlar om inkvarterings förhållande som kanske bedömts mer attraktivt i Örebro?
OBS endast ett antagande.
Var håller Fransmännen till?

[Lars Sundin]

Besättningen är väl 13 st./ per plan.Med tekniker och reservdelar.
Antar då att det kanske handlar om inkvarterings förhållande som kanske bedömts mer attraktivt i Örebro?
OBS endast ett antagande.
Var håller Fransmännen till?

Jag antar att Örebro har betydligt mer av kvalificerad service om det skulle behövas.

[Bengt Ekbladh]

Hej...lite mer info om Försvarets förmåga...

Försvaret fråntogs ansvaret för vattenbombning av skogsbränder
Publicerat fredag 20 juli kl 18.06
https://sverigesradio.se/sida/artikel.a ... el=7003099

Tidigare var det försvaret som hade ansvar för att det fanns räddningshelikoptrar som även kunde användas för att släcka skogsbränder, med kort varsel.
Den uppgiften togs bort när riksdagen röstade igenom ett nytt försvarsbeslut 2004. Något som få tycks känna till idag.

– Jag ska inte utbilda min personal för att kunna hantera bränder och brandbekämpning med helikopter. Däremot så förstår ju vi också helikoptrarnas förträfflighet i händelse av skogsbränder och då har vi i försvarsmakten valt att ändå anskaffa ett antal brandtunnor till våra helikoptrar och även utbilda ett antal besättningar, säger Jonas Nellsjö, som är chef för helikopterflottiljen.

Försvarsmakten fråntogs alltså ansvaret för räddningshelikoptrarna 2004. Det övertogs av Sjöfartsverket, och där finns i dag de sex helikoptrar som saknar krokar att hänga upp säckar eller tunnor med vatten på, som Ekot rapporterat om.

I regeringens instruktion till försvaret står det i stället att:

Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet

I klartext betyder det att försvaret inte får pengar för utrustning och utbildning i brandbekämpning, men att det inte är förbjudet för dem att ställa upp ändå.
När Jonas Nellsjö inventerar försvarets resurser för brandbekämpning ser det ut såhär:

Av de 15 Blackhawkhelikoptrarna har samtliga de krokar som behövs under helikoptrarna. På de nya NH90-helikoptrarna har två, tre stycken, av totalt 16, försetts med krokar. Alltså sammanlagt 18 helikoptrar med krokar.

Men det finns bara nio brandtunnor, det är de vattenbehållare som hänger i krokarna. Och det är bara åtta besättningar som utbildats i vattenbombning av skogsbränder. Av de åtta har sju erbjudit sig att avbryta semestern för att gå in och vattenbomba.

Helikoptrar kräver mycket teknisk service och därför har försvaret valt att inte köra alla helikoptrarna samtidigt.

– Då väljer vi att använda våra helikoptrar balanserat så att vi hela tiden kan har två, tre helikoptrar uppe i de här brandområdena över tiden.

Som Ekot tidigare berättat är det minst ett 30-tal helikopterpiloter som erbjudit sig att avbryta semestern för att hjälpa till med släckningsarbetet, men fått nej av arbetsgivaren.

Detta framgår av inlägg i en chattgrupp för militärens piloter på whatsapp, alltså inte på försvarets intranet som Ekot tidigare uppgivit. Anledningen är att de inte utbildats i brandbekämpning.

– Försvarsmakten vill ju använda helikoptrarna för att bekämpa elden i ett första läge, men är det så att vi, via högkvarteret, så är jag naturligtvis villig att ställa upp med de resurserna för det. Men just nu är min uppgift att stödja med brandbekämpning, Jonas Nellsjö

Ja vad sägs?
Jag skrev högre upp::
För ca 80 år sen sa man""Vår beredskap är god", och detta var ljug.....

[Bengt Ekbladh]

Det här är helikopterresurserna som fanns 1999

https://pbs.twimg.com/media/Dia1u41X4AEhFba.jpg:large
(kan förstoras)
Får det till ca 25 "vatten-tunnor" av varierande storlek...
Har de flesta avyttrats,blivit museieobjekt eller helt enkelt "försvunnit" ?

[Bengt Ekbladh]

Ibland undrar man vad man får se på TV...
Jordbruksmaskiner som sprider vatten på ASFALTEN , inte i vägens närmaste gräs/busk miljö.

Vart tog "brand-dammarna" vägen?
Åtminstone förr i tiden fanns sådana lite här och var, åtminstone i norra Sverige samt i Österbotten i Finland.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Branddamm

[Bengt Ekbladh]

Många anser att Sverige behöver köpa in egna brandsläckningsplan. Här är tio alternativ i olika storlek och ålder.
1. Boeing 747-400 Supertanker

Global Supertanker Services kallar sitt plan för ”Spirit of John Muir”. Det är Boeing 747-400 som har konverterats till tankerplan.
Med kapacitet att dumpa 73 000 liter vatten på sex sekunder är det ingen som slår bjässen.
Trots sin storlek kan planet släcka bränder från 61 meters höjd. Det tar 30-35 minuter för markpersonal att fylla på vatten.
Två högtryckssystem kan sedan göra en stor tömning, eller släppa lasten i upp till åtta omgångar – i så låg fort som 268 km/h.
Samtidigt kan det snabba flygplanet ta sig till de flesta platser på jorden inom mindre än ett dygn.

2. Canadair CL-215

Modellen är konstruerad från grunden för att just kunna flyga långsamt under de förhållanden som råder vid skogsbränder.
Trots att Canadair CL-215 ”Scooper” såg dagens ljus på 60-talet och slutade tillverkas 1990 är sjöflygplanet fortfarande en stark spelare.
Det kan släppa 5 346 liter vatten och har en räckvidd på 2 260 kilometer.
Under 1990-talet testade faktiskt dåvarande Räddningsverket och Kustbevakningen ett exemplar i Sverige, och de konstaterade
att CL-215 var en mycket effektiv brandsläckare.

3. PZL-Mielec M-18 Dromader

Polen ville ta fram ett besprutningsplan för export, och USA hjälpte dem.
Med utgångspunkt från en amerikansk förlaga fick vårt grannland M-18 Dromader att lyfta i slutet av 70-talet.
Modellen visade sig även fungera utmärkt för brandbekämpning. Flygplanen såldes till 24 länder och över 200 av dem är fortfarande i bruk i USA.
Trots sin storlek kan modellen bära med sig 2 500 liter vätska. Maxhastigheten är 200 km/h – och den kan flyga ned till 108 km/h.
2017 upphörde nyproduktionen av M-18 Dromader i Polen.

4. Ilyushin Il-76

Den mycket stryktåliga modellen lyfte första gången 1971 och har sedan dess varit en militär packåsna,
inte minst under kriget i Afghanistan. Men Il-76 har även använts flitigt civilt för transport av tunga och skrymmande last.
Förmågan att landa på oasfalterat underlag har dessutom gjort modellen populär för evakueringar och humanitära insatser.
Vilken Il-76 som helst kan omvandlas till vattenbombare. Monteringen av tanken sägs ta mindre än två timmar, och då sväljer flygplanet 49 000 liter vatten.

5. Grumman S-2 Tracker

Förlagan till planet gjorde sin jungfruflygning redan 1952, och modellen användes sedan för ubåtsjakt fram till mitten av 1970-talet då
den ersattes av en modernare konstruktion. Grumman S-2 Tracker har dock överlevt som passagerarflygplan i flera länder – och
givetvis som brandbekämpare. Flygplanet kan då få med sig 3 455 liter vatten.

6. Lockheed L-188 Electra

Det finns onekligen många veteraner bland brandbekämparna, och med flygdebut 1957 är Electra en av de äldsta.
Bland de överlevande exemplaren finns ett hos brandbekämparna i Conair Group – och en flotta om nio flygplan opererar hos konkurrenten Air Spray.
Företaget är verksamt i både USA och Kanada. De valde planet för sin manöverduglighet kombinerat med snabbhet tack vara
de fyra turbopropmotorerna – och förmågan att släppa 11 000 liter brandhämmande kemikalier.

7. Lockheed C-130 Hercules

Efter södra Kaliforniens våldsamma brand 1970, kallad ”Laguna Fire”, bestämde sig kongressen för att sjösätta MAFFS-programmet.
”Modular Airborne FireFighting System” skulle vara ett brandbekämpningssystem avsett för Hercules-planen.
Systemet består av fem trycksatta tankar som sammantaget kan hålla drygt 10 000 liter brandsläckande medel,
och MAFFS kan pumpa ut hela lasten över en eld inom loppet av fem sekunder. I dag använder USA:s nationalgarde,
flygvapnets reserv och US Forest Service C-130 Hercules för att hålla landets många skogsbränder i schack.

8. Air Tractor AT-802F Fire Boss

Utrustad med pontoner får modellen tillägget ”Fire Boss”, och här är filosofin att det är effektivare att attackera elden i
svärm än att dumpa en enorm mängd vatten på ett ställe – vid ett tillfälle. Styrkan med AT-802F är att det lilla flygplanet
kan skopa upp sitt vatten i små sjöar nära elden. Air Tractor hävdar att ett ensamt exemplar kan leverera upp till 53 000 liter vatten i timmen.
Med en liten armada kan man således göra ett stort avtryck.

9. British Aerospace BAe 146

Det är inte osannolikt att planet har flugit dig under någon semesterresa i det förflutna.
BAe 146 tillverkades från början av 80-talet till och med 2001. I dag har många av dem byggts om för brandbekämpning,
bland annat av amerikanska Neptune Aviation. De fyra starka jetmotorerna låter deras plan färdas i 555 km/h – och deras
konstruktion kan ta med sig 11 356 liter.

10. McDonnell Douglas DC-10

446 exemplar tillverkades mellan 1970 och 1999, men ett antal olyckor där flygplanstypens stjärtmotorer lossnade
eller gick sönder kastade en skugga över DC-10. Planet använde för passagerartrafik så sent som 2013 i Bangladesh.
Sedan 2006 har ett antal exemplar dock konverterats för brandsläckning – två används i USA och ett tredje pensionerades där 2014.
Styrkan med den gamla konstruktionen är motorkraften och storleken som tillsammans låter DC-10 ta med sig 45 000 liter vatten,
som den kan släppa ut inom loppet av åtta sekunder.

Vilken är din favorit?

[Bengt Ekbladh]

Är detta något inför kommande ""brandsässonger""
Snösmältningsmaskinen har byggts om – kan bekämpa skogsbränder
https://www.nyteknik.se/samhalle/snosma ... 71,33270&=
Några utdrag::
Det är världens största snösmältningsmaskin på räls. Nu kan Trafikverket och Railcares jätte sättas in som en resurs för släcka bränder i svårtillgängliga områden.
På vintern sopar snösmältningsmaskinen Snow Removal 700 upp snö från spåren och smälter snön i stora tankar. Maskinen kan smälta 800 kubikmeter snö per timme, och har en tankvagn som rymmer 50 kubikmeter vatten, 50 000 liter.
Trafikverket i Sverige förfogar över två maskiner, som man hyr av tillverkaren Railcare. Modellen är världens största snösmältningsmaskin på räls.
Tidigare i somras kläcktes idén att låta maskinen komma till användning även under sommartid. Nu har en av maskinerna konverterats för att fungera som en släckvagn.

– I stället för att pumpa in snö så sprutar den ut vatten nu, säger Adam Sundin, vice verksamhetsansvarig på Railcare, med hemvist i Skelleftehamn.

Släckvagnen på räls ska användas av räddningstjänsten
Den främre delen av maskinen, där snön smälts, har tagits bort. Tankvagnen har utrustats med två pumpar som kan pumpa upp vatten från sjöar och vattendrag. Tanken har också försetts med kopplingar för räddningstjänstens slangar.

Konverteringen blev nyligen klar, och tankvagnen och ett lok är nu placerad på bangården i Ånge redo att sättas in för att transportera vatten till brandområden. Tankvagnen dras av ett lok, och det finns jourhavande lokförare dygnet runt. Enligt Trafikverkets nationella operativa enhet har resursen inte använts än, men är i beredskap fram till sista september.

– Den kan i princip åka så fort någon myndighet ringer och begär hjälp, säger Adam Sundin.

Efter sommaren konverteras ekipaget tillbaka för att kunna röja snö igen i vinter.
Om arbetet i sommar fungerar bra kan även den andra snösmältningsmaskinen konverteras nästa sommar
Fördelen med att släckvagnen går på räls är att det går att nå områden där järnvägen går men få bilvägar, eller platser där bränder gör att vägar har stängts av. Vagnen dras av ett diesellok, vilket gör att ekipaget inte är beroende av att elförsörjningen fungerar.

– Det här är helt och hållet en resurs för räddningstjänsten. Vi kan rulla in med den här pjäsen, sedan sköter räddningstjänsten resten, säger Stefan Björkqvist, chef för nationella operativa ledningen på Trafikverket.

Idén till konverteringen kom när Trafikverket fick frågan om det fanns mer myndigheten kunde göra för att hjälpa till vid bränder. Arbetet startade redan innan de stora skogsbränder som nu härjar i Sverige uppstod.

Snösmältaren röjer snö på stora bangårdar
läs mer::
https://www.nyteknik.se/samhalle/snosma ... 71,33270&=
Kommentar..
Järnvägen orsakar ofta bränder..ofta sägs pga. felaktiga bromsar....(underhålls brist ?)
Någon som har en synpunkt?

[Bengt Ekbladh]

Svenska flygvapnet bombar det svårsläckta området Trängslet, bekräftar Marie Tisäter på Försvarsmakten till Aftonbladet.

Försvarsmakten bombar bränderna kring skjutfältet norr om Trängslet, skriver Aftonbladet.
Aftonbladet skriver även att denna akutåtgärd är till för att skapa en tryckvåg som orsakar att lera skjuts upp och täcker branden.
https://www.nyteknik.se/samhalle/forsva ... nd-6924053
Bomben har haft en en väldigt god verkan på elden, säger brandchefen Johan Szymanski,

...Undrar om man ska annamma allt som skrivs?
Vad är din synpunkt?

[Bengt Ekbladh]

Strax innan 12 på onsdagen släpptes en bomb över branden i Trängslet – vilket filmer som Aftonbladet har tillgång till visar.
På en av filmerna ses hur Jas 39 släpper en av bomberna.
Själva insatsen bedöms som mycket lyckad, och bränder upp till 100 meter har släckts efter den unika insatsen. .......?

Bomben GBU-49 kan träffa sitt mål med en meters precision, och leder till en chockeffekt som kan strypa syretillförseln till elden, och således kväva den.

SKITsnack...kolla bilderna ....nedslaget sker i en "lergrop?...INGET av skogen i närheten brinner!!!....Ingen brand där...bara propaganda tydligen.

[Lars Sundin]

Försvarsmakten verkar vara nöjd med resultatet. Tanken med bomben var att den genom sin detonation skulle "suga upp" syret för den pågående elden så att denna slocknade, ej att dränka marken med lera. En vara det väl inte finns mycket av i denna terräng förresten.

Tekniken har använts tidigare med framgång sägs det.

[Bengt Ekbladh]

Lars Sundin skriver..

""Försvarsmakten verkar vara nöjd med resultatet. Tanken med bomben var att den genom sin detonation skulle "suga upp" syret för den pågående elden så att denna slocknade, ej att dränka marken med lera. ""

Tankarna kan nog vara bra.....Men har du kollat bilden? Helt obränd skog runtom,...
syret saknades säkert en tid av träden runtom....
Men vad säger man om saken?..Försök att FM skall utmärka sig
Här får nog FM
"spänna båda musklerna"
Enligt mig.Fjasko.




,

[Lars Sundin]

Jag hörde igår på radion räddningsledaren vid Trängslet (han med ett polskt namn) förklara hur "experimentet" var tänkt; hur plats hade valts ut, hur man observerat området runt om nedslagsplatsen och hur man därigenom kunde se hur branden släckts på ett avstånd ut till ca hundra meter. De filmbilder som visats i TV säger hur det såg ut långt efteråt och säger inget om vad som skedde när bomben small.

Tyvärr kan jag nu inte hitta SR-inslaget, men här är ett annat sådan där FV-piloten förklarar hur det var tänkt och vad den bärande idén är - ta bort syret (eller blåsa bort värmet i "lågorna"?). Ungefär 3:40 minuter in i klippet. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1 ... ramid=1637

Jag är förvånad av hur på främst Facebook detta experiment hånats eller helt missförståtts. Även av flygintresserade.

[Mikael Stenhöjd]

Det lämnas en del övrigt att önska i materialet kring bombningen. MEN det är nog naturligt att vi inte får se bilder på bombens anflygning, detonation och förmodligen inte heller får se bilder på "målet". Allt detta hemlighålls, men av säkert goda skäl. Vi vet faktiskt inte ens om bomben träffade "målet" , eller hur mycket det missade "målet"... osv Så fiasko eller inte, är nog omöjligt för oss att bedöma med bara mycket liten en del av det material som behövs för att göra denna bedömning.

[Olle Ekwall]

Något har Flygvapnet släppt till TV.
Jag har set en sekvens tagen från rotetvåan: rote ettan och fallande bomb. Klippt strax före nedslaget.
Målplatsen med rökmoln sett på håll. En nästan lodbild på målplatsen sedan röken lagt sig.

Om detta är riktiga filmsnuttar från bombningen kan jag ju inte veta men antar det.