3339 B 16A

I tjänst 1940-1943
Antal i Flygvapnet: 30 st B 16A, 67 st S 16A och 14 st S 16B.

Moderator: Sven-Erik Jönsson

3339 B 16A

Inläggav Leif Fredin » 01 sep 2014, 17:16

3339
B 16A
Typ: Caproni Ca 313 R.P.B./S
Tillverkare: S.A. Aeroplani Caproni, Milano, Italien
Tillverkningsnummer: 4946


Leveransdatum 1941-02-08. Motorer: I.F. Delta R.C.35 I.S., vänster nr: 279, höger nr: 294
6 omgången. Gångtid vid kontroll- och hemflygning c:a 9 tim
Levererat till F 7 1941-03-01
Formation 1941-03-01
Godkänt 1941-03-18

Haveri 1941-07-03 vid F 7, Såtenäs. Märkning 7-26
Motorer: IF Delta nr 279. IF Delta nr 294
Besättningen ff vpl korpral Bror Torsten Nilsson, fs vpl Oskar Gustaf Olof Sloberg, fsk vpl Bengt Gerhard Egon Jonsson, mek vpl Erland Gustav Evert Olsson omkom
Skador flygplan: Totalhaveri.

Ur protokoll:

Till Chefen för flygvapnet

Härmed får jag vördsamt anmäla, att ett fpl typ B 16 har totalhavererat den 3/71941 omkr kl 1030.

Såtenäs den 4. juli 1941.
F. Ramström
Flottiljchef
/ Martin Nilsson

Flygvapnets haverikommission
(fo nr B 60/41)

Preliminär rapport över haveri
med fpl typ B 16 vid F 7.

Till Chefen för flygvapnet

Härmed får kommissionen vördsamt avgiva preliminär rapport över hitillsvarande undersökningar och åtgärder i samband med haveri med fpl typ B 16 vid F 7 den 3 juli 1941.

1. Händelseförloppet.
Övningen, vid vilken olyckan inträffade, avsåg dykning från 600 – 300 m under 30° dykvinkel.
Av förhör samt undersökning på platsen framgår:
a) Fpl har utfört dykningen under 35° dykvinkel.
b) Urtagningen ur dykning har utförts på lägre höjd än 300 m.
c) Ingångshastighet och dykhastighet okända.
d) Dykhastigheten vid av andra utförda dykningar, under samma övning, uppgives till 400 km/tim.
e) Fpl har efter upptagning, omkr 150 m efter passerande av målet, snuddat vid en trädridå (lövträd 15 m höga). I samband härmed har höger vinge brutits och fallit till marken.
f) Fpl med en vinge har härefter fortsatt genom trädtopparna omkr 100 m och därefter tagit mark med den kvarvarande vingspetsen (fpl i ryggläge).
g) Fpl (utom den brutna vingen) uppbrunnit.

2. Resultat av undersökning av den brutna vingen.
Den tillvaratagna vingdelen utgöres av större delen av vingen utanför motorn. Brottet följer en zickzacklinje från framkant, innerkant av oljetanken till skevningsrodrets innerände och går å vingens undersida över urtaget i fanerklädseln för den i vingen infällda strålkastaren.
Av brottets utseende synes framgå, att det orsakats till största delen av krafter i vertikalplanet. Märken, som med säkerhet tyda på, att vingen klippts (skruvats) av finnes icke. Framkanten av vingen i närheten av brottet (utgöres av oljetank) har visserligen bucklor, men dessa synes av små märken och repor att döma ha uppstått, då vingen störtat i marken.
Lövfragment och gröna fläckar finnas i brottet. Dessa löv äro asplöv. Det grövsta träd fpl avslagit i skogen är björk. Troligen härröra dessa märken från aspen, i vilka vingen störtade.
Delar av vingen har återfunnits i närheten av de träd med vilka fpl kolliderade, 50 à 60 m från vingens nedslagsplats, vilket kan tyda på, att vingen försvagats av kollisionen. Möjligen kan således en brottanvisning ha upp-stått, som lett till vingbrottet.

3. Åtgärder.
a) Den brutna vingen sänd till FC Malmen för undersökning av materialet i balkarna.
b) Kartläggning av fpl väg genom skogen i avsikt att tillverka en modell av skogen ha beordrats.
c) Flygfotografering av kollisionsträden.
d) Uppmätning av brutna träd.
e) Noggrann undersökning av terrängen före kollisionsplatsen.

4. Yttrande.
Vingen synes ha brutits genom böjning i vertikalplanet å ett parti av densamma, som icke utstått påkänningen vid upptagningen ur dykning. Om detta parti av vingen försvagats av kollisionen eller vingen även utan kollision brutits kan ännu icke avgöras.
Enär risk för vingbrott vid hastigheter under 400 km/tim ej föreligger, får Kommissionen härmed vördsamt föreslå att CFV signalmeddelande tidsnr 1645 4/7 upphäves, och att dykning med fpltyp B 16 må t v utföras med följande hastighetsbegränsning:
Högsta tillåtna hastighet vid flygvikt 5600 kg
a) i dykning 380 km/tim
b) dykvinkel max 45°.
Högsta tillåtna lastfaktor vid flygvikt 5600 bör ej angivas enär samtliga fpl typ B 16 vid F 7 sakna accelerometrar.
Korrespondensen mellan F 7 och KFF i detta ärendebifogas i avskrift.

Karlsborg den 9 juli 1941.
E. Kjellgren
Ordförande i Flygvapnets haverikommission

Protokoll hållet vid sammanträde
med flygvapnets haverikommission i anledning
av ett den 3 juli 1941 inträffat flyghaveri med
fpl typ B 16 nr 3339 (26/F7)

Den 3 och 4 juli 1941.
På grund av muntlig order sedermera bekräftad genom fo nr B 60/1941 avreste flygvapnets haverikommission till Såtenäs den 3 juli 1941 i anledning av samma dag inträffat flyghaveri med fpl typ B 16 nr 3339 (26/F7) med motorer typ IF Delta, därvid vpl korpralen 697 32/38 Nilsson, fs vpl 370 34/40 Sloberg, fsk vpl 1448 28/40 Jonsson och vpl mek 397 29/40 Olsson omkommit.
Enligt ordern ingingo i kommissionen följande ledamöter:
majoren K.E.B. Kjellgren, ordförande,
löjtnanten A.G. Ekdahl,
flygingenjören 3. gr N.P. Thelander samt
e. amanuensen N. Krook, tillika sekreterare.
Major Kjellgren, löjtnant Ekdahl och flygingenjör Thelander anlände till Såtenäs kl 1500. Amanuens Krook förenade sig med kommissionen följande dag.
Enl fo nr B 62 ingick sedermera i kommissionen även flygingenjören 1. gr T. Edlén.
Sedan kommissionen verkställt besiktning av det havererade fpl anställdes förhör med personal ur F 7 och åsyna vittnen till haveriet, varvid följande personer hördes:

Kapten Dubois, divchef.
Övningen hade utförts enligt särskilt utfärdade bestämmelser med den ändringen, att mål och riktpunkt flyttats från flygledartornet till en plats ½ km söder Gammeltorp.
Kapten Dubois överlämnade vidare till kommissionen följande handlingar.
1. Säkerhetsbestämmelser, som tidigare utdelats till all flygande personal.
2. Flygprogrammet för dagens övningar.
3. Uppgifter beträffande Nilssons flygtider.
Kapten Dubois uppgav vidare följande.
Han hade tidigare utfört ifrågavarande övning – bom 49 – och kände väl till ifrågavarande fpltyps egenskaper. Vid fällningshöjd 300 m blev lägsta höjd ungefär 200 m. Under utförande av dykningsövningar hade fpltypen enligt hans åsikt ej några farliga tendenser vid tillåtna hastigheter. Stor försiktighet måste emellertid iakttagas, så att urtagning efter dykning ej påbörjades på för låg höjd på grund av att höjdförlusten under urtagningen blir stor. Detta hade också ofta påpekats för flygeleverna. Varje elev hade i DK genomgått dykövningar och förarinstruktionen var noggrant genomgången.
Beträffande Nilsson förklarade kapten Dubois, att han ansåg honom vara en pålitlig och omdömesgill flygförare. Nilsson hade enligt hans bedömande varit väl influgen på ifrågavarande fpltyp, men kapten Dubois ville dock framhålla, att Nilsson på grund av tidigare genomgången jaktutbildning ej fått tillräcklig rutin på tyngre flygplan. Det vore av denna anledning möjligt, att Nilsson under dykövningen förbisett, att han fört en tung maskin.

Fänrik Åkerstedt, övningsledare.
Övningen hade tidigare genomgåtts med samtliga flygelever. Den omfattade dykning med 30° dykvinkel från 600 till 300 m höjd och urgångshöjden var anbefalld till 300 m enligt höjdmätaren.
Åkerstedt hade endast de bästa intryck av Nilsson såsom flygförare.

Kapten Bjuggren, 1. lärare i bombfällning.
Han hade uppgjort övningsbestämmelserna för bom 49 samt säkerhetsbestämmelserna, varvid han beträffande övningsbestämmelserna följt tabell L 1, fastställd genom fo nr B 32/41, med vissa ändringar. Då fpltypen varit ny, hade Bjuggren ansett det lämpligt, att ff på betryggande höjd skulle lära känna flygplanets genomsjunkningstendens vid urgång ur dykning och hade därför höjt fällningshöjden från 100 m enligt tabell L 1 till 300 m. Han hade av FS per telefon begärt tillstånd att vidtaga ovannämnda ändringar, vilket också beviljats.
På särskild fråga förklarade Bjuggren, att han ansåg de fällningshöjder som angivits i tabeller L 1 och L 2 icke voro lämpliga för fpl typ B 16. Sagda tabeller hade ej utlämnats till flygeleverna.
Säkerhetsbestämmelserna hade uppgjorts med ledning av speciell förarinstruktion för fpl typ B 16, varvid desamma något skärpts. Sålunda hade max hastighet vid dykning angivits till 400 km/tim mot instruktionens 460 km/tim och dykvinkeln begränsats till 50° mot instruktionens 60°.

Löjtnant Drangel, lärare i flygning.
Nilsson hade verkat mycket intresserad och pålitlig. Han hade ej heller visat någon tendens till vårdslöshet. Drangel ansåg, att Nilsson varit väl influgen på fpltypen, men betonade därvid, att en ff behövde relativt lång erfarenhet av fpltypen för att rätt bedöma och föra ett fpl av denna typ.

Major Lindqvist,
Major Lindqvist hade flugit fpl passet före korpral Nilsson.
Han hade ej några anmärkningar på fpl. Någon svårighet vid dykningen hade ej förefunnits.
Dykningarna utfördes enligt övningsbestämmelserna.
Hastigheten vid urtagningen hade enligt mätaren varit 400 km/tim. Höjdförlusten vid urtagningen för dykning hade varit omkring 50 m och lägsta höjd över marken efter urtagningen 250 m.

Aspirant Engzell.
Han hade tjänstgjort som fs på fpl 26 under passet före haveriet. Fpl hade förts av major Lindqvist. Övning bom 49 hade utförts i enlighet med för dagen gällande bestämmelser. Ingen anmärkning mot fpl hade förelegat med undantag för en felaktig oljetermometer. Den lägsta höjd, han enligt mätaren iakttagit efter urtagningen, hade varit 200 m. Urtagningen ur dykningen hade skett utan svårighet. Han hade i fällningsprotokollet antecknat högsta avlästa fällningshastighet till 350 km/tim. Han hade ej känt några sättningar över övningsplatsen.

Åsyna vittnen.
Vpl 42 28/40 Skog.
Han tjänstgjorde som mätpost vid målet och hans uppgift var att med ett särskilt mätinstrument kontrollera och anteckna dykvinklarna.
Fpl 3339 dök mot målet i 35° vinkel. Dykningen började på omkring 500 meters höjd och fortsatte rakt mot mätstationen till omkring 200 meters höjd, varvid fpl rätades upp. Hastigheten i dykningen skilde sig inte mot föregående dykningar, men S. ansåg, att urtagningen verkställdes senare än hos föregående fpl, som han observerat.
Han iakttog fpl hela tiden vid urtagningen efter dykningen. Fpl hade, såvitt han kunde bedöma, kommit i horisontalläge, när vänster vingspets tog i en björktopp. Han var övertygad om, att ingenting lossat från fpl, innan detsamma kolliderade med björktoppen.
När fpl kolliderade med björktoppen såg Skog tydligt, hur en stor del av vänster vinge lossade från fpl och föll till marken. Vad som hände, efter det fpl passerat björkridån, kunde han icke iakttaga.
Skog uppgav vidare, att fpl, när det kolliderade med björken, såg ut att vara i någon stigning. Motorerna voro under dykningen frånslagna (tomgång). Han hade icke hört någon pådragning av motorerna.
Skog vidhöll bestämt, att det var vänster vinge, som kolliderade med björken.

Vpl 703 28/40 Reinholdsson.
Han tjänstgjorde vid signaldukarna. Han hade observerat fpl under dykningen och allting verkade då normalt. Han hade dock endast observerat fpl, tills det var i höjd med den plats där han befann sig (dukarna). När han sedan vände sig om, såg han fpl fortfarande i dykning, varefter det rätades upp i trädtoppshöjd. Han observerade då, att vänstra vingen bröts. Om vingen bröts samtidigt med trädtoppen, kunde han inte med bestämdhet säga.
Reinholdsson trodde först, att vingen bröts, innan fpl kolliderade med träden, men berodde detta antagligen på att han hade sin största uppmärksamhet riktad på den losslitna vingen och ej så noga aktgav på träden. På motorernas gång hörde han ingen skillnad mot föregående flygningar. Fpl hade tagits ur dykningen på ovanligt låg höjd. Han bedömde höjden till marken, när fpl kommit ur dykningen, till trädtoppshöjd.

Vpl 462 9/4 Andersson.
Han tjänstgjorde vid signaldukarna tillsammans med Reinholdsson. Han hade observerat fpl vid urtagningen ur dykningen. Höjden vid urtagningen hade varit lägre än brukligt vid föregående dykningar. Han observerade, att fpl vänstra vinge kolliderade med en björk, varvid en del av vänster vinge slets bort och föll till marken. Vänster vinge lossnade först vid kollisionen med björken.
Motorerna läto normalt på tomgång. Hastigheten vid urtagningen verkade vara som vid andra dykningar.
Andersson förklarade, att han skulle ha observerat, om något föremål lossnat från fpl, innan detsamma kolliderade med björken.

Lantbrukare Oskar Hult, Lars-Persgården, Håll-Tång.
Han hade stått på ungefär 400 m avstånd från den plats fpl först tagit mark. Han hade hört ett brak i skogen och omedelbart därpå sett ett fpl komma fram mellan trädtopparna med en ”hängande” vinge. Han hade sett fpl taga mark med ena vingen, varefter det brinnande studsat flera gånger. Fpl hade härunder spritts ut på ett område av 150 m och besättningen hade slungats ur fpl. På särskild fråga förklarade Hult, att han ej kunde angiva om fpl vid nedslaget legat upp och ned.

Vpl ff 213 59/38 Söderblom-Englund, 410 28/38 Pettersson och 3676 45/35 Bülow, vilka som ff utfört ifrågavarande övning mot samma mål.

Söderblom-Englund.
Lägsta höjd vid urtagningen hade varit ungefär 175 m och hastigheten hade därvid uppgått till 340 à 350 km/tim.
Han ansåg, att det varit lätt att taga fpl av förevarande typ ur dykningar. Han hade gjort den erfarenheten, att rodren vid urgång ur dykning voro mera känsliga vid pådragning av motorn. Han hade ofta tillsammans med de andra flygeleverna, däribland Nilsson, diskuterat dessa övningar och hade därvid framhållit lämpligheten att draga på motorn vid urgång ur dykning. Vid tidigare genomgångar hade för den flygande personalen framhållits, att risk för genomsjunkning förelåg vid hastiga upptagningar.
Vindförhållandena över övningsplatsen hade varit normala vid de tillfällen han utfört dykningar.

Pettersson.
Höjden för urgång ur dykning var anbefalld till 300 m. Lägsta höjden hade därvid varierat mellan 150 och 200 m. Han hade ej haft några svårigheter under dessa övningar. Förarna hade ofta diskuterat sinsemellan om de olika dykövningarna och därvid hade även påtalats faran för genomsjunkning vid hastig upptagning på låg höjd.

Bülow.
Han hade ej haft några svårigheter vid urgång ur dykning. Han hade vid tidigare tillfällen jämväl tjänstgjort som fs då Nilsson varit ff. Han ansåg att Nilsson flög lugnt och behärskat. Nilsson hade ej heller verkat vårdslös.
Bülow hade ej sett och ej heller hört, att Nilsson gått ned på otillåtna höjder. I övrigt berättade Bülow i likhet med Sörblom-Englund och Pettersson.

Sergeant Öjwall, stnuoff vid 1. div.
Han hade dagen innan haveriet åhört ett samtal mellan Nilsson och två mek på fpl nr 10, som bl a gick ut på, att Nilsson trodde, att denna fpltyp var mycket starkt byggd och enligt hans mening kunde tåla även avance-rad flygning.
Öjwall, som fått rapport av andra förare, att motorerna på fpl 10 drogo olika, gav Nilsson order att kontrol-lera dessa. När fpl efter övningen landade voro vingarna översköljda av olja. Enär detta ej hänt förut i så hög grad, tillfrågades mek, som medföljt under flygningen, om förhållandet. Mek Oom meddelade då, att dykningar-na hade varit ovanligt branta, ”bortåt 80°” och att besättningen ”hängde i luften” vid dykningarna.

Vkorpral 186 Pettersson, mek på fpl 10.
Han hade tjänstgjort som signalist vid Nilssons flygning med fpl 10 den 2/7. Övningen var dykningar mot samma plats där olyckan inträffade. Dykvinklarna skulle vara 45°, men voro i regel betydligt större, enär han vid flera dykningar lättade från sitsen och kastades upp i taket. Flygskyttens fallskärm, som låg på golvet, kastades upp i taket ävensom ammunitionsbanden till rörliga ksp. Mycket olja hade kastats ut över vingarna (omkr 7 l ur varje tank).
Urtagningarna ur dykningarna voro mycket hårda och verkade ”knyckiga”. Han tyckte sig se hur ”vingspetsarna böjdes uppåt”. Höjden efter urtagningen hade varit låg.
Hastigheten i dykningarna hade varierat mellan 410 – 430 km/tim.

Vpl 412 Oom, som tjänstgjort som mek vid korpral Nilssons flygning med fpl 10 den 2/7 meddelade följande.
Han hade under övningen (dykövningar) suttit på spanarstolen och fört dykprotokoll. Dykningarna hade alla (11 st) utom en varit över 45° dykvinkel (övningen angav 45°). Dykningarna hade varit så branta, att om jan ej varit fastbunden, skulle han ha kastats upp i taket.
Urtagningarna ur dykning verkade hårda och han pressades hårt ned i stolen.
I dykprotokollet hade han antecknat 45° dykvinkel, men Nilsson hade efter landning uppmanat honom att stryka ut gradtalet, enär han visste att dykningarna varit brantare.
___
Teknisk besiktning och utredning.
Teknisk besiktning och utredning har utförts enligt vad som framgår av bil 5. Den har omfattat undersökning av haveriplatsen, besiktning av det havererade fpl och speciellt den avbrutna högervingen, utförande av materialprov på högervingens vingbalkar, kontroll av tillverkarens hållfasthetsuppgifter samt utredning ang möjligheten av att flygplanets fordrade brottslastfaktor kunnat överskridas under förhanden varande omständigheter.
Av utredningen framgår, att utförda materialprov, jämfört med fpltillverkarens lämnade uppgifter, bestyrka, att materialfel icke förelegat och att fpl haft den fordrade hållfastheten. Vidare framgår, att fpl hastighet under dykningen mycket väl kan ha överskridit det värde, som erfordras för att fpl brottlastfaktor skall kunna uppnås.

Sannolika händelseförloppet vid haveriet.
Övningen avsåg dykning från 600 – 300 m under 35° dykvinkel mot ett mål beläget 1½ km syd Gammels-torp, Dykvinklarna kontrollerades vid målet medelst mätapparat. Dykvinkeln på fpl 3339 uppmättes till 35°. Urtagningshöjden bedömdes av mätarepersonalen till mindre än 200 m. Fpl väg före nedslaget framgår av karta. Fpl har efter urtagningen först med vänstra vingen kolliderat med en trädtopp (nr 1 å kartan) och omedelbart därefter med högervingen med ytterligare toppar (träd nr 2 – 5 å kartan). Det grövsta av träden var vid brottstället omkring 8 cm. Högervingen har sannolikt samtidigt med kollisionen med träd nr 2 brutits och därefter fallit till marken. Fpl har rollat över i ryggläge och med vänster vingspets tagit mark på en åker, belägen 140 m från den plats först träffat trädtopparna. Fpl har därvid fattat eld och under upprepade studsar utspritts över ett område av ungefär 150 m längd.

Haverikommissionens utlåtande.
Mot övningens planläggning föreligger ingen anmärkning.
Vid förhören har framkommit, att övningstabellerna L 1 och 2 fastställda genom fo nr B 32/1941 ej äro lämpliga för ifrågavarande fpltyp. Sålunda har fällningshöjden vid övningar vid F 7 ökats med 200 m på grund av höjdförlusten under urgångsmanövern.
Ff vpl korpralen Nilsson har i Dk utfört dykövningar i 30° och 45°. Nilsson har av ej utredd anledning vid haveritillfället börjat urtagningen på väsentligt lägre höjd än anbefallda 300 m.
Kommissionen anser, att vingen brutits genom luftkrafterna under en för hård upptagning, vartill föraren tvingats på grund av att urtagningen påbörjats på för låg höjd.
Kollisionen med trädtopparna kan ej hava varit så kraftig, att högervingen enbart av detta brutits av. Vittnesförhören och den tekniska utredningen visa, att hastigheten under dykningen mycket väl kan ha överskridit det värde (c:a 400 km/tim), som erfordras, för att brottlastfaktorn skall kunna uppnås. Resultatet av utförda materialprov, jämfört med av fpltillverkaren lämnade uppgifter angående fpl konstruktion, bestyrka, att materialfel icke förelegat och att fpl haft den fodrade hållfastheten.
Enär vingbrottet inträffat, då fpl redan befann sig i trädtopparna, kunde i detta fall haveriet icke ha undvikits genom en mjukare upptagning, utan grundorsaken är, att upptagningen påbörjats för lågt.
Till förhindrande av ett upprepande av haveriet framhåller kommissionen vikten av, att synnerlig
uppmärksamhet ägnas åt, att upptagning ur dykning påbörjas på tillräcklig höjd med hänsyn till höjdförlusten under upptagning med denna fpltyp. Härjämte föreslår kommissionen utprovning av lämplig trimning av fpl, så att högsta tillåtna lastfaktorn om möjligt icke kan överskridas, samt att erforderliga instruktioner härom utfärdas.

Karlsborg och Stockholm den 26 mars 1942
E. Kjellgren
Ordförande i Flygvapnets haverikommission
/Nils Krok

Till Chefen för Flygvapnet

Till Chefen för Flygvapnet
Jämlikt bestämmelser i OSF kap IX § 5 har vid granskning av protokoll över haveri med fpltyp B 16 nr 3339 den 3. juli 1941 i FF fastställts.
att haveriet ej uppkommit genom bristande eller felaktig översyn och omvård av materielen.
att brott mot gällande av FF utfärdade bestämmelser ej föreligger.
Av den tekniska undersökningen framgår, att vingen sannolikt brustit genom luftkrafterna under för hård upptagning. Utföra materialprov bestyrka, att materialfel icke föreligger och att fpl haft den fordrade hållfastheten.
Genom flygprov vid Fc har utprovats lämplig trimning i samband med dykning, varigenom möjligaste mån eliminerats risken för att fpl högsta tillåtna lastfaktor skall överskridas vid upptagning även vid hårt ansatta roder.
Föreskrifter om nämnda trimning ha införts som tillägg i utfärdad provisorisk förarinstruktion för fpl 16.
Det bör emellertid framhållas, att genom användande av ovan nämnd trimning haveriet icke kunnat undvikas, då upptagningen påbörjats på för låg höjd.
Ovan angivna omständigheter föranleder icke undersökning vid domstol.

Stockholm den 30 juni 1942
Ernst Fogman
/Arvid Falke

Beslut.

Av den tekniska undersökningen framgår, att vingen sannolikt brustit genom luftkrafterna, som uppstått på grund av för hård upptagning. Utförda materialprov bestyrka, att materialfel icke förelegat och att fpl haft den förordade hållfastheten.
Haveriet har icke orsakats av olämpligt planerade eller icke tillfredsställande förberedda övningar.
Brott mot gällande, av CFV eller FF utfärdade bestämmelser föreligger icke.
Föraren synes icke ha följt utfärdade bestämmelser angående övningens utförande.
För att i möjligaste mån eliminera risken för att fpl högsta tillåtna lastfaktor överskrides, även vid hårt ansatta roder, har lämplig trimning utprovats. Föreskrifter om nämnda trimning ha införts i speciell förarinstruktion för fpl typ 16.
Det bör emellertid framhållas, att genom användande av ovan nämnd trimning haveriet icke kunnat undvikas, då upptagningen påbörjats på för låg höjd.
Vissa begränsningar vid dykning med fpl typ 16 hava utfärdats (fo nr B 64/41).
Haveriet skall icke handläggas vid krigsdomstol.
Detta beslut meddelas ch F 3, F 7 och F 11 depå.
Haverikommissionens protokoll bifogas. Återställes.

Stockholm den 9 juli 1942
B.G. Nordenskiöld
Chef för flygvapnet
/ A. Ljungdahl.

Kasserat 1941-11-28 med motorer typ IF Delta nr 279 och nr 294. Gångtid fpl 32.40 tim
Leif Fredin
 
Inlägg: 3919
Blev medlem: 23 feb 2008, 11:58

Återgå till B 16, S 16, T 16 samt Tp 16 Caproni Ca 313

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst