Typbeteckningar

[Lennart Berns]

Alla som skriver om Flygvapnets utveckling under en längre period snubblar över detaljen med typbeteckningarna av våra flygplan och övergången till genomgående versaler omkring 1975. Tp blev TP, Sk blev SK, osv. Det är lite trist, då det tidigare systemet var väl genomtänkt och logiskt. Finns övergången reglerad i något beslut, t ex en TF (Tjänstemeddelande för Försvarsmakten)?

[Per Björkqvist]

Kan det inte vara avhängt på när datasystemen för fplunderhåll mm infördes, exempelvis DIDAS, att man då övergick till versaler av datatekniska skäl?

[Lennart Berns]

Nomaliebyrån på KFF, senare FMV, hade troligen hade hand om sådana här frågor, men kruxet nu är att hitta relevant dokument. Klart är att skälet till övergången var att dåtidens ADB-system (Administrativ DataBehandling) inte klarade av gemener.

[Lennart A]

Nomaliebyrån på KFF, senare FMV, hade troligen hade hand om sådana här frågor, men kruxet nu är att hitta relevant dokument. Klart är att skälet till övergången var att dåtidens ADB-system (Administrativ DataBehandling) inte klarade av gemener.

Just så ligger det till. Jag har också jagat detta dokument, men inte lyckats hitta något. Man kan tycka att det borde finnas , eftersom så mycket annat reglerades i detalj, men det är också möjligt att inget existerar. Den som har lust kan ju ta sig till Krigsarkivet och börja leta i Normaliebyråns arkiv (och motsvarande efterträdare).

Lennart A

[eralehm]

Jag och Leif Fredin dryftade detta en hel del när vi höll på med Kronmärkt. Fredins åsikt var att formatet på beteckningarna reglerades av den Typbeteckningslista som gavs ut med jämna mellanrum (minns inte av vem - sannolikt KFF) och som räknade upp alla för tillfället befintliga flygplantyper. Tyvärr var man inte helt konsekvent i dessa dokument och vissa förkortningar (speciellt FPL och HKP) började skrivas med versaler flera år före andra förkortningar. Något specifikt dokument som entydigt reglerar användandet gemena/versaler har aldrig återfunnits och det verkar osannolikt att det faktiskt funnits något sådant.

Vi kunde dock konstatera att det stora skiftet kom 1964-65, sannolikt i samband med introduceringen av något specifikt nytt "datasystem", men det tog flera år innan alla nya dokument (eller i alla fall det stora flertalet) hade övergett användandet av gemena bokstäver i typbeteckningarna. År 1965 kan dock vara ett bra riktmärke.

/Leif H

[Lennart A]

Fredins åsikt var att formatet på beteckningarna reglerades av den Typbeteckningslista som gavs ut med jämna mellanrum (minns inte av vem - sannolikt KFF) och som räknade upp alla för tillfället befintliga flygplantyper.

Det var en Teknisk order från KFF som hette "Kod-, typ och versionsbeteckningar för flygplan och helikoptrar". I den som gavs ut 14.12.1965 finns redan HKP, SK och TP. Exempelvis 1972 ser det ut på samma sätt, men flygstaben fortsätter att använda skrivsättet Sk, Tp, osv, till långt senare. Råkade hitta en skrivelse från 1990 och där används fortfarande Tp. En titt i tidigare papper från KFF visar att man tidigt skrev HKP, t ex i januari 1962 förekommer i samma skrivelse både HKP och Sk, liksom RB. Ser också att just HKP och RB finns redan i januari 1961.

Lennart A

[Arne M]

Fredins åsikt var att formatet på beteckningarna reglerades av den Typbeteckningslista som gavs ut med jämna mellanrum (minns inte av vem - sannolikt KFF) och som räknade upp alla för tillfället befintliga flygplantyper.

Det var en Teknisk order från KFF som hette "Kod-, typ och versionsbeteckningar för flygplan och helikoptrar". I den som gavs ut 14.12.1965 finns redan HKP, SK och TP. Exempelvis 1972 ser det ut på samma sätt, men flygstaben fortsätter att använda skrivsättet Sk, Tp, osv, till långt senare. Råkade hitta en skrivelse från 1990 och där används fortfarande Tp. En titt i tidigare papper från KFF visar att man tidigt skrev HKP, t ex i januari 1962 förekommer i samma skrivelse både HKP och Sk, liksom RB. Ser också att just HKP och RB finns redan i januari 1961.

Lennart A

Jag är som 'novisen vid spisen' när det gäller typbeteckningar. Och det finns säkert plausibla förklaringar till varför man övergav tidigare förkortningar som beteckningar för olika flygplanstyper till förmån för rena versaler. Men det är rent språkligt lite underligt att en förkortning som Tp (för transport antar jag) ändrades till TP. Eller att skolflygplan som Sk 60 ska få beteckningen SK.

Jag köper heller inte helt förklaringen om att det var de nya datasystemen som tvingade fram enbart versaler. Åtminstone idag med datorer och programvara som klarar olika former av Unicode som UTF-8 så kan man ju skriva i princip allt. Och skulle man av någon anledning (oklart vilken? ) vilja ha t.o.m. kinesisk eller japansk skrift är det inga problem.

Att man på fjärrskrivmaskiner som Telex bara hade tillgång till versaler kan ju knappast heller vara förklaringen till att man militärt ändrade typbeteckningarnas bokstavsförkortningar! Vad säger t.ex. majjister Lasse S om saken?

[Lars Sundin]

Citat: Att man på fjärrskrivmaskiner som Telex bara hade tillgång till versaler kan ju knappast heller vara förklaringen till att man militärt ändrade typbeteckningarnas bokstavsförkortningar! Vad säger t.ex. majjister Lasse S om saken?

Ja, första gången jag hörde detta smålog jag. Ett av världens största flygvapen kapitulerar inför IBM:s radskrivares begränsningar! (Dock kapitulerade även andra; sorten "liter" fick så småningom förkortas med versalt L eftersom skrivaren (och vissa äldre skrivmaskiner) skrev "litet l" och "ett" på samma sätt trots att det aldrig funnits någon Monsieur Litre! Wikipedia har mer om detta problem under artikeln om "Litre".)

Tyvärr har jag bara sällan haft med källdokument att göra, det är väl då man bör vara bekant med aktuell skrivstandard för att förstå vad man läser. Men att välja rätt ord-alternativ när man skriver är svårt och alla läsare kan inte tillfredsställas samtidigt. Själv försöker jag smita undan när detta går. Ord väcker känslor; många ogillar "JAS-planet". När jag var i televerket sa vi "telefonlur" till vardags medan officiellt hette det länge "handmikrotelefon" och "Televerket" skrivet med gement t (det var ju en gång Kungens telegrafverk och det fanns inga andra). När jag bearbetade SFF Kronologi var det litet kinkigt ibland men det fanns riktlinjer i överensstämmelse med vad som sagts tidigare i tråden. Man kunde inte alltid konsekvent använda samma typbeteckning genom några decennier (tror jag). (Minns en historik i Ett År i Luften "över privatflyg" där författaren först använder termen "sportflyg" men så utan vidare övergår till "allmänflyg" när han kommer till mitten av 50-talet.)

Det finns skrivregler för journalister och vanligt folk om man som skribent är osäker. Så var det väl så att Flygvapnet hade sin terminologi och t ex SAS sin.

Lockande att försöka skriva om "stil och terminologi" litet lättsamt och anspråkslöst på sin blogg när man är på rätt humör! Men så tänker jag på typbeteckningar; nej jag vet för litet.

[Lennart Berns]

Det slank bort ett r i mitt andra inlägg ovan, det skall naturligtvis vara Normaliebyrån.

I mina gamla texter, förmodligen avsedda för NE, hittade jag denna notis:

Flygvapnet införde standardiserade beteckningar på flygplan redan 1928, ett system som med vissa modifieringar fortfarande är i bruk. Beteckningen inleds med flygslagsbeteckningen J (jakt), A (attack) eller S (spaning), samt med beteckningarna SK för skolflygplan, TP för transportflygplan och HKP för helikoptrar. Sedan införandet av Viggensystemet har flygslagsbeteckningarna kunnat kombineras, t ex JAS 39. Efter mellanslag följer ordningssiffra i löpande nummer inom flygslaget (motsv). Efter ordningstalet följer versionsbokstav, utan mellanslag, t ex SK 60C.

Namngivning av flygplan, i den mån det förekommer, har huvudsakligen gjorts redan av tillverkaren, t ex Lansen, Draken, Hercules. På senare tid har det också anordnats namngivningstävlingar, vilka bland annat resulterat i namnet Gripen för JAS 39 och Korpen för signalspaningsflygplanet S 102B.


Intressant tråd som vi kan spinna vidare på ...

[Arne M]

Det slank bort ett r i mitt andra inlägg ovan, det skall naturligtvis vara Normaliebyrån.

I mina gamla texter, förmodligen avsedda för NE, hittade jag denna notis:

Flygvapnet införde standardiserade beteckningar på flygplan redan 1928, ett system som med vissa modifieringar fortfarande är i bruk. Beteckningen inleds med flygslagsbeteckningen J (jakt), A (attack) eller S (spaning), samt med beteckningarna SK för skolflygplan, TP för transportflygplan och HKP för helikoptrar. Sedan införandet av Viggensystemet har flygslagsbeteckningarna kunnat kombineras, t ex JAS 39. Efter mellanslag följer ordningssiffra i löpande nummer inom flygslaget (motsv). Efter ordningstalet följer versionsbokstav, utan mellanslag, t ex SK 60C.

Namngivning av flygplan, i den mån det förekommer, har huvudsakligen gjorts redan av tillverkaren, t ex Lansen, Draken, Hercules. På senare tid har det också anordnats namngivningstävlingar, vilka bland annat resulterat i namnet Gripen för JAS 39 och Korpen för signalspaningsflygplanet S 102B.


Intressant tråd som vi kan spinna vidare på ...

Tack för din komplettering. Men det framgår inte vad som förorsakade att man började med att skriva SK, TP och HKP? Var det orsakat av något med IT-systemen? Eller hade det med mer subjektiva orsaker att göra? Att skriva med förkortningar är ju annars ett rätt typiskt militärt fenomen. Vem minns väl inte förkortningen grbrgr (alltså i klartext 'gråbrungrön') för den härligt obestämda universalfärgen på tröjor, sockor med mera när man gjorde lumpen?

[eralehm]

Förklaringen att det hade att göra med IT-system har jag själv hört från olika personer som var i FV när det begav sig och jag ser ingen anledning av tvivla på den. Det var inte bara en fråga om utskrifter utan det fanns även praktiska begränsningar på gamla datorterminaler som användes för inmatning. Lagring på hålkort och magnetband krävde enklast tänkbara datainnehåll för att spara kapacitet. Som jämförelse använde Ericsson genomgående versaler i sin orderdokumentation och i fakturor ända långt in på 1980-talet.

När man skrev på skrivmaskin spelade det däremot ingen roll och flertalet dokument skrevs fram till 1990-talet fortfarande på maskin. De som skrev hade ofta varit med länge och det var säkert så att man fortsatte att skriva som "man alltid gjort" eftersom det inte kom någon tydlig order om något annat. Att det därför går att hitta t.ex. både "Sk 50" och "SK 50" i handlingar under många år är nog ett tecken på att man inte såg detta som någon särskilt intressant fråga: det var ju i bägge fallen entydigt vilket flygplan som avsågs.

Att försöka hitta ett exakt datum när det ena ändrades till det andra är sannolikt hopplöst. Men 1965 är nog en bra tumregel att tillämpa vid behov, så länge man inte hårddrar detta.

/Leif H

[Stellan]

Lite från sidan från en som inte har en aning...men jag har tidigare fått uppfattningen att det hade med systemet att göra för stridsledningen eller liknande? Datoriseringen tog väl fart i och med STRIL 60 men att det fanns någon begränsning i hur informationen överfördes och då blev det versaler för hela slanten? Måhända redan avhandlat men med andra ord.

[eralehm]

Jag tror införandet av STRIL-60 mer inverkade på införandet av nummer i stället för bokstäver på flygplanen, för att förenkla identifieringen i systemet.

/Leif H