SK 60-plan körs till skroten
(30 sept 2016 ).Tidigt på fredagen körde en ovanlig transport mellan Ljungbyhed och Åstorp.
Bilden på nedmonterade SK60-plan togs på Ljungbyhed Park i samband med Fly'n'ride. Foto: Bengt MauritzsonBild: Foto: Bengt Mauritzson
På trailern fanns ett SK60-plan från Försvarsmakten som lastades vid Saabs flygverkstad på Ljungbyhed park med destination Stena Metall i Åstorp.
Saab har sedan början på 2000-talet haft serviceavtal med Försvarsmakten på SK60.
I Ljungbyhed förvaras ett antal plan som inte längre behövs i utbildningsverksamheten och som skrotas kontinuerligt. Det var ett av dem som nu kördes till Åstorp.
SK60 är ett militärt skolflygplan som även använts i utbildning i Ljungbyhed fram till 90-talet. Vid Flygvapnets flygskola i Linköping används SK60 fortfarande, men behovet minskar med mindre årskullar stridspiloter.
http://www.hd.se/2016-09-30/sk60-plan-kors-till-skrot
Finns fler uppgifter om skrotningen av SK 60?
SK 60-plan körs till skroten
Moderator: Sven-Erik Jönsson
2 inlägg
• Sida 1 av 1
Re: SK 60-plan körs till skroten
av Bengt Ekbladh » 02 jan 2017, 17:41
Saabs flygande trotjänare nära slutet.
Ett litet skolflygplan som Saab började skissa på i slutet av 1950-talet blev en av företagets mest långlivade skapelser. Saab 105, Försvarsmaktens skolflygplan SK 60, har varit i luften i mer än 50 år.
Saab ritade på ett litet, snabbt civilt flygplan för till exempel direktörer och andra höjdare. Året var 1958 och konstruktören hette Erik Bratt. Han var civilingenjör och den som varit huvudansvarig för konstruktionen av Saabs mycket framgångsrika jaktplan "Draken", som gjort sin första flygning tre år tidigare.
Det nya civila planet, projekt 220, skulle ha två jetmotorer och liksom Draken skulle det ha deltavinge.
Ungefär samtidigt stod det klart att flygvapnet ville byta ut sitt gamla skolflygplan. Det var en version av de Havilland Vampire, ett jetdrivet jaktplan som utvecklats i England under andra världskriget och som Sverige köpt fler än 300 av.
Erik Bratts direktörsplan fick därför bli ett militärt plan i stället. Flygvapnet krävde att det nya jetskolflygplanet dessutom skulle kunna fylla en roll som lätt attackplan. Projekt 220 behövde ritas om.
För att planet skulle kunna lasta raketer och robotar flyttades vingen och stabilisatorn upp. Deltavingen ersattes med en konventionell, lätt bakåtsvept, vinge. Projektet bytte namn till Saab 105.
I slutet av 1961 fick Saab godkänt av staten att fortsätta utvecklingen. Den första beställningen var på 130 plan, men förutsatte att provflygningarna gick bra.
1 juli 1963 lyfte det första Saab 105-planet med testpiloten Karl-Erik Fernberg vid spakarna. Året efter byggdes ytterligare en prototyp. Båda genomgick omfattande förändringar innan de kunde godkännas. Framför allt var motorerna något svaga. De första godkända planen hade Aubisque-motorer från franska Turbomeca. De användes inte i något annat flygplan, och licenstillverkades av Volvo Flygmotor.
Versionen 105XT med nästan dubbelt så starka motorer från General Electric provflögs 1967. Den kunde ta 2 000 kilo last i stället för 700. Först då fyllde Saab 105 på allvar rollen som lätt attackplan.
Året efter levererades de sista av 150 beställda plan till Flygvapnet. Utöver det beställde Österrike 40 plan, som levererades mellan 1970 och 1972. Sen tillverkades inte några fler Saab 105.
De första togs i tjänst 1967, under beteckningen SK 60. Sedan dess har piloter för J 29 Tunnan, A 32 Lansen, och J 35 Draken, AJ 37 Viggen och JAS 39 Gripen tränats i det lilla planet. Men medan stridsflygplanen blivit mer avancerade har det lilla skolflygplanet fått allt svårare att hinna med.
Under åren har det byggts många specialversioner: en fyrsitsig för persontransport, en fotoversion med förlängd nos och många andra. Radio, navigering och instrument har moderniserats i flera omgångar. På 1990-talet förlorade SK 60 sin roll i krigsorganisationen. Det var nu uteslutande ett skolflygplan. På 1990-talet fick också 106 av planen nya motorer. 2009 försågs några med ny gps och instrumentering som delvis är samma som i Gripen, för att öka livslängden till 2017.
Nu ska de omkring 50 exemplar av SK 60 som Flygvapnet fortfarande använder ersättas. Det finns flera alternativ, bland annat det schweiziska turboprop-planet Pilatus PC-21. Det nya skolplanet ska vara i full drift 2020. Så det är möjligt att SK 60 får flyga till sin 60-årsdag.
http://www.nyteknik.se/teknikhistoria/s ... utm_custom[cm]=302903371,31788&utm_campaign=mail4
Ett litet skolflygplan som Saab började skissa på i slutet av 1950-talet blev en av företagets mest långlivade skapelser. Saab 105, Försvarsmaktens skolflygplan SK 60, har varit i luften i mer än 50 år.
Saab ritade på ett litet, snabbt civilt flygplan för till exempel direktörer och andra höjdare. Året var 1958 och konstruktören hette Erik Bratt. Han var civilingenjör och den som varit huvudansvarig för konstruktionen av Saabs mycket framgångsrika jaktplan "Draken", som gjort sin första flygning tre år tidigare.
Det nya civila planet, projekt 220, skulle ha två jetmotorer och liksom Draken skulle det ha deltavinge.
Ungefär samtidigt stod det klart att flygvapnet ville byta ut sitt gamla skolflygplan. Det var en version av de Havilland Vampire, ett jetdrivet jaktplan som utvecklats i England under andra världskriget och som Sverige köpt fler än 300 av.
Erik Bratts direktörsplan fick därför bli ett militärt plan i stället. Flygvapnet krävde att det nya jetskolflygplanet dessutom skulle kunna fylla en roll som lätt attackplan. Projekt 220 behövde ritas om.
För att planet skulle kunna lasta raketer och robotar flyttades vingen och stabilisatorn upp. Deltavingen ersattes med en konventionell, lätt bakåtsvept, vinge. Projektet bytte namn till Saab 105.
I slutet av 1961 fick Saab godkänt av staten att fortsätta utvecklingen. Den första beställningen var på 130 plan, men förutsatte att provflygningarna gick bra.
1 juli 1963 lyfte det första Saab 105-planet med testpiloten Karl-Erik Fernberg vid spakarna. Året efter byggdes ytterligare en prototyp. Båda genomgick omfattande förändringar innan de kunde godkännas. Framför allt var motorerna något svaga. De första godkända planen hade Aubisque-motorer från franska Turbomeca. De användes inte i något annat flygplan, och licenstillverkades av Volvo Flygmotor.
Versionen 105XT med nästan dubbelt så starka motorer från General Electric provflögs 1967. Den kunde ta 2 000 kilo last i stället för 700. Först då fyllde Saab 105 på allvar rollen som lätt attackplan.
Året efter levererades de sista av 150 beställda plan till Flygvapnet. Utöver det beställde Österrike 40 plan, som levererades mellan 1970 och 1972. Sen tillverkades inte några fler Saab 105.
De första togs i tjänst 1967, under beteckningen SK 60. Sedan dess har piloter för J 29 Tunnan, A 32 Lansen, och J 35 Draken, AJ 37 Viggen och JAS 39 Gripen tränats i det lilla planet. Men medan stridsflygplanen blivit mer avancerade har det lilla skolflygplanet fått allt svårare att hinna med.
Under åren har det byggts många specialversioner: en fyrsitsig för persontransport, en fotoversion med förlängd nos och många andra. Radio, navigering och instrument har moderniserats i flera omgångar. På 1990-talet förlorade SK 60 sin roll i krigsorganisationen. Det var nu uteslutande ett skolflygplan. På 1990-talet fick också 106 av planen nya motorer. 2009 försågs några med ny gps och instrumentering som delvis är samma som i Gripen, för att öka livslängden till 2017.
Nu ska de omkring 50 exemplar av SK 60 som Flygvapnet fortfarande använder ersättas. Det finns flera alternativ, bland annat det schweiziska turboprop-planet Pilatus PC-21. Det nya skolplanet ska vara i full drift 2020. Så det är möjligt att SK 60 får flyga till sin 60-årsdag.
http://www.nyteknik.se/teknikhistoria/s ... utm_custom[cm]=302903371,31788&utm_campaign=mail4
- Bengt Ekbladh
2 inlägg
• Sida 1 av 1
Återgå till Svenskt Flyghistoriskt Forum - allmän del
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst